PDF-karta h\u00e4r.<\/a><\/p>\n"},{"acf_fc_layout":"image","image":"https:\/\/goteborg.chainelscms.com\/media\/sites\/45\/2023\/08\/Karta-elskap.png","width":"100"},{"acf_fc_layout":"title","title":""},{"acf_fc_layout":"image","image":"https:\/\/goteborg.chainelscms.com\/media\/sites\/45\/2023\/06\/IMG_7221-scaled.jpg","width":"100"},{"acf_fc_layout":"title","title":""},{"acf_fc_layout":"image","image":"https:\/\/goteborg.chainelscms.com\/media\/sites\/45\/2023\/06\/Kaserngatan-11-GhmPK_2559.png","width":"100"},{"acf_fc_layout":"title","title":"Kaserntorget"},{"acf_fc_layout":"text","text":"Kaserntorget \u00e4r lokaliserat mellan Kungsgatan och S\u00f6dra Larmgatan, i anslutning till den gamla kaserntomten, sedermera tomt f\u00f6r Kungliga Telegrafverkets m\u00e4ktiga byggnad. Kaserntorget uppstod egentligen 1805, men det tycks ha dr\u00f6jt till 1811 innan namnet n\u00e4mns skriftligen f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen. Under ytterligare n\u00e5gra \u00e5r d\u00e4refter nyttjades \u00e4ven det gamla namnet Kaserngatan. Kaserngatan tillkom p\u00e5 1790-talet d\u00e5 Borgerskapets kasern uppf\u00f6rdes \u00e5t Kungl. G\u00f6ta artilleriregemente. Tidigare namn f\u00f6r den plats d\u00e4r kasernen uppf\u00f6rdes var Ekelundstorget. Kasernen byggdes under \u00e5ren 1793-1798 efter ritningar av Carl Wilhelm Carlberg (1746-1814), men eldh\u00e4rjades redan 1804. Denna brand visade p\u00e5 ett p\u00e5tagligt s\u00e4tt att det var olyckligt med bebyggelse vid gatan allt f\u00f6r n\u00e4ra kasernen. Staden inl\u00f6ste \u00e5r 1805 de aktuella tomterna, stensatte omr\u00e5det och Kaserntorget var skapat. M\u00e5nga andra gatunamn i n\u00e4rmilj\u00f6n vittnar ocks\u00e5 om en milit\u00e4r historia i omr\u00e5det. Den 1 oktober 1895 invigdes nya kaserner vid Kviberg, dit Kungl. G\u00f6ta Artilleriregemente nu hade flyttat. De gamla kasernerna mitt i G\u00f6teborg kom efter artilleriets flytt att anv\u00e4ndas av bland annat sm\u00e5f\u00f6retag. Det b\u00f6r v\u00e4l dock p\u00e5pekas att de gamla husen var i d\u00e5ligt skick. Kungl. Telegrafverket, med sin g\u00f6teborgska verksamhet f\u00f6rlagd till V\u00e4stra Hamngatan 15, var vid denna tidpunkt i stort behov av nya och st\u00f6rre lokaler. Detta var en naturlig f\u00f6ljd av telefontrafikens kraftfulla utveckling. Telegrafstyrelsen tr\u00e4ffade \u00e5r 1908 avtal med G\u00f6teborgs stad om ink\u00f6p av den gamla kaserntomten p\u00e5 Kaserntorget. De gamla kasernerna revs och under \u00e5ren 1909-1912 uppf\u00f6rdes den nya byggnaden efter ritningar av den v\u00e4lk\u00e4nde arkitekten Hans Hedlund (1855-1931) och hans son Bj\u00f6rner Hedlund (1882-1956). Byggentrepren\u00f6r var F O Pettersson och S\u00f6ner, som f\u00f6r \u00f6vrigt \u00e4ven byggt de nya kasernerna vid Kviberg.<\/p>\n
Text: Lars O. Carlsson<\/strong><\/p>\n"},{"acf_fc_layout":"title","title":""},{"acf_fc_layout":"image","image":"https:\/\/goteborg.chainelscms.com\/media\/sites\/45\/2023\/06\/GMA_8958_6.png","width":"100"},{"acf_fc_layout":"title","title":"Kungstorget"},{"acf_fc_layout":"text","text":"Kungstorget, lokaliserat vid platsen f\u00f6r den tidigare bastionen Johannes Dux, anlades i mitten p\u00e5 1800-talet. Nya Torget, eller Kungstorget som torget kom att heta fr\u00e5n 1852, iordningst\u00e4lldes som ett resultat av att stadens styrande \u00f6nskade att snygga upp p\u00e5 Stora Torget. Mycket av handel, kommers och folkliv skulle flyttas bort fr\u00e5n torget och dess n\u00e4romr\u00e5de till nya omr\u00e5den som exempelvis Fisktorget och Nya Torget. B\u00f6rshuset var under uppf\u00f6rande och en staty \u00f6ver stadens grundare, Gustav II Adolf, var best\u00e4lld hos skulpt\u00f6ren Bengt Erland Fogelberg (1786-1854). B\u00f6rshuset stod klart 1849, men statyn avt\u00e4cktes inte f\u00f6rr\u00e4n 1854. Nuvarande Kungstorgets yta hade allts\u00e5 i \u00e4ldre tider delvis ing\u00e5tt i bef\u00e4stningsverket, men efter f\u00e4stningsraseringen 1807 hade omr\u00e5det aldrig blivit helt iordningst\u00e4llt. Det hade anv\u00e4nts f\u00f6r tr\u00e4dg\u00e5rdar och fiskarrende. \u00c4nnu vid mitten av 1840-talet fanns rester kvar av gamla f\u00e4stningsmurar. N\u00e4r det nya torget iordningst\u00e4lldes fick stadsarkitekten Heinrich Kaufmann (1800-1860) i uppdrag att rita en basarbyggnad. Den var avsedd f\u00f6r handel med v\u00e4vnader och annat, som tidigare bedrivits i salust\u00e5nd p\u00e5 r\u00e5dhusg\u00e5rden. Med h\u00e4nsyn till den forna bastionens form gjordes planen halvcirkelformig och i byggnaden inr\u00e4ttades 76 butiker mellan torget och den nya Basargatan. De nya basarerna invigdes den 26 februari 1850. Redan p\u00e5 1930-talet b\u00f6rjade man att tala om att riva basarerna, men det dr\u00f6jde till november 1966 innan basarerna j\u00e4mnades med marken. Efter \u00e5r av v\u00e4ntan beslutade stadsfullm\u00e4ktige den 16 juni 1887 att bygga en saluhall p\u00e5 Kungstorget och den 1 februari 1889 kunde Stora Saluhallen invigas. Detta var cirka ett \u00e5r efter Bazar Alliance, som f\u00f6r \u00f6vrigt revs 1985. \u00c5r 1905 f\u00f6rbj\u00f6ds livsmedelsf\u00f6rs\u00e4ljning under bar himmel och Stora Saluhallen fick byggas till i riktning mot Kungsportsplatsen. Denna tillbyggnad stod klar 1906.<\/p>\n
Text: Lars O. Carlsson<\/strong><\/p>\n"},{"acf_fc_layout":"title","title":""},{"acf_fc_layout":"image","image":"https:\/\/goteborg.chainelscms.com\/media\/sites\/45\/2023\/06\/GhmR_235_12.png","width":"100"},{"acf_fc_layout":"title","title":"Kyrkogatan"},{"acf_fc_layout":"text","text":"Kyrkogatan tillh\u00f6r stadens \u00e4ldsta gatunamn. Gatan fick sannolikt sitt namn fastst\u00e4llt redan i samband med den f\u00f6rsta definitiva stadsplanen 1621. Gatunamnets stavning var dock n\u00e5got annorlunda de f\u00f6rsta \u00e5ren. D\u00e5 skrevs n\u00e4mligen namnet som Kyrkiogatun. Kyrkogatan str\u00e4cker sig fr\u00e5n Ekelundsgatan till \u00d6stra Larmgatan. L\u00e4ngs sin str\u00e4ckning korsar den b\u00e5de V\u00e4stra och \u00d6stra Hamngatan samt passerar stadens domkyrka. Den nuvarande Domkyrkan blev f\u00e4rdig 1815, f\u00f6rutom tornet som dr\u00f6jde ytterligare tio \u00e5r. Domkyrkan har haft flera f\u00f6reg\u00e5ngare p\u00e5 samma plats, exempelvis Gustavi kyrka, som b\u00f6rjade byggas 1626 och invigdes 1633. Gustavi kyrka kom ocks\u00e5 att kallas Svenska kyrkan till skillnad fr\u00e5n Tyska kyrkan eller Christinae kyrka. Gustavi kyrka var uppkallad efter stadens grundare Gustav II Adolf, medan Christinae kyrka var uppkallad efter hans dotter Christina. Gustavi kyrka brann 1721 och en ny kyrka kunde invigas redan \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5, n\u00e4rmare best\u00e4mt den 25 maj 1722. \u00c4ven denna kyrka eldh\u00e4rjades. Detta intr\u00e4ffade vid den stora och omtalade branden i december m\u00e5nad 1802 som \u00f6delade ett flertal hela kvarter i den tidens G\u00f6teborg. Kyrkogatan \u00e4r ett v\u00e4ldigt vanligt gatunamn i v\u00e5ra svenska st\u00e4der och utanf\u00f6r st\u00e4derna i samh\u00e4llen och byar \u00e4r Kyrkov\u00e4gen rikligt f\u00f6rekommande. Sj\u00e4lvfallet avses den gata p\u00e5 orten som leder just till f\u00f6rsamlingens kyrka. N\u00e4stan p\u00e5 samma s\u00e4tt \u00e4r det med gatunamn som exempelvis Skolgatan eller Skolv\u00e4gen. I G\u00f6teborg ligger Skolgatan dock utanf\u00f6r sj\u00e4lva innerstaden, n\u00e4rmare best\u00e4mt i Haga.<\/p>\n
Text: Lars O. Carlsson<\/strong><\/p>\n"},{"acf_fc_layout":"title","title":""},{"acf_fc_layout":"image","image":"https:\/\/goteborg.chainelscms.com\/media\/sites\/45\/2023\/06\/Magasinsgatan-2-GhmD_37123.png","width":"100"},{"acf_fc_layout":"title","title":"Magasinsgatan"},{"acf_fc_layout":"text","text":"P\u00e5 Magasinsgatan byggdes \u00e5r 1818 ett stall f\u00f6r artilleriregementet. \u00c5r 1929 byggdes stallet om till butiker, kontor och lager. Resterande del av lokalen anv\u00e4ndes som garage och verkstad. Kvarteret runt Magasinsgatan \u00e4r ett av f\u00e5 inom stadsk\u00e4rnan i G\u00f6teborg som \u00e4n idag har bevarat den l\u00e5ga bebyggelsen fr\u00e5n 1800-talets b\u00f6rjan.<\/p>\n
K\u00e4lla:<\/strong> G\u00f6teborgs Stadsbyggnadskontor, G\u00f6teborgs Stadsmuseum. 2003. Hus f\u00f6r Hus i G\u00f6teborgs stadsk\u00e4rna<\/em><\/p>\n"},{"acf_fc_layout":"title","title":""},{"acf_fc_layout":"image","image":"https:\/\/goteborg.chainelscms.com\/media\/sites\/45\/2023\/06\/Stora-Nygatan-19-GhmE_242.png","width":"100"},{"acf_fc_layout":"title","title":"Stora Nygatan"},{"acf_fc_layout":"text","text":"Stora Nygatan l\u00f6per mellan Kungsportsbron och Slussgatan, parallellt med Vallgraven. H\u00e4r reste sig i \u00e4ldre tider delar av stadens bef\u00e4stningsverk, som dock b\u00f6rjade raseras under tidigt 1800-tal. N\u00e4r en ny gata anlades p\u00e5 de gamla bef\u00e4stningsmassorna fick den i planeringsskedet ett ganska logiskt namn. Nygatan \u00e4r en inte helt ovanlig ben\u00e4mning p\u00e5 kartor och planer n\u00e4r det g\u00e4ller planering av nylagda gator, men oftast brukar gatan senare f\u00e5 ett annat namn. S\u00e5 \u00e4r dock inte fallet f\u00f6r Stora respektive Lilla Nygatan. N\u00e4r gatan b\u00f6rjade bebyggas i mitten av 1800-talet blev den tyskf\u00f6dde arkitekten och byggm\u00e4staren August Kr\u00fcger (1822-1896) ofta anlitad. Han uppf\u00f6rde bland annat den Mosaiska f\u00f6rsamlingens stora vackra synagoga. Den invigdes fredagen den 12 oktober 1855 med en tre timmar l\u00e5ng och h\u00f6gtidlig ceremoni. Bland annat framf\u00f6rdes nykomponerad musik av den nye organisten Joseph Czapek (1825-1915). Czapek kom senare att bli \u00e4gare av fastigheten p\u00e5 Stora Nygatan 21. August Kr\u00fcger byggde ocks\u00e5 de b\u00e5da grannhusen, n\u00e4mligen nummer 17 \u00e5t grosshandlare Robert Hichens (1812-1891) samt nummer 17\u00bd \u00e5t grosshandlare August Abrahamsson (1817-1898). Nog \u00e4r det en m\u00e4rklig adress \u2013 Stora Nygatan 17\u00bd. August Abrahamsson flyttade f\u00f6r \u00f6vrigt \u00e5r 1868 tillsammans med sin maka, operas\u00e5ngerskan Euphrosyne Leman (1836-1869), till N\u00e4\u00e4s slott. August Kr\u00fcger byggde \u00e4ven Stora Nygatan 1-5, fastigheten n\u00e4rmast Slussgatan. Den tjeckiska tons\u00e4ttaren Bedrich Smetana (1824-1884) var verksam i G\u00f6teborg fr\u00e5n 1856 till 1862 och bodde vid Stora Nygatan 11 under \u00e5ren 1858-1860. Denna fastighet hade ritats av byggm\u00e4stare Gustaf J\u00e4hrig (f.1822) som \u00e4ven uppf\u00f6rt andra fastigheter p\u00e5 Stora Nygatan. Den tredje stora arkitekten p\u00e5 gatan var Philip Jacob Rapp (1820-1917). Samtliga dessa tre byggm\u00e4stare var f\u00f6dda i Tyskland. Vid Stora Nygatan 23-25 hittar vi Kontoristf\u00f6reningens hus, vilket vi \u00e5terkommer till n\u00e4r vi skriver om Bastionsplatsen.<\/p>\n
Text: Lars O. Carlsson<\/strong><\/p>\n"},{"acf_fc_layout":"title","title":""},{"acf_fc_layout":"image","image":"https:\/\/goteborg.chainelscms.com\/media\/sites\/45\/2023\/06\/GhmPK_-2580.png","width":"100"},{"acf_fc_layout":"title","title":"S\u00f6dra Hamngatan"},{"acf_fc_layout":"text","text":"Foto av Palacehuset; F\u00fcrstenbergska palatset [mellan 1879-1906].
\nPalacehuset var under tidigt 1900-tal mer k\u00e4nt som Palace Hotel. Bottenv\u00e5ningen mot Brunnsparken var inredd med en st\u00e5tlig matsal och utanf\u00f6r l\u00e5g hotellets mycket popul\u00e4ra sommarveranda. Under 1970-talet gjordes ett rivningsarbete och huset omvandlades till banklokal. \u00c5r 1993 \u00e5terst\u00e4lldes matsalen och verandan med detaljer fr\u00e5n tidigare Palace Hotel.<\/p>\n
K\u00e4lla:<\/strong> G\u00f6teborgs Stadsbyggnadskontor, G\u00f6teborgs Stadsmuseum. 2003. Hus f\u00f6r Hus i G\u00f6teborgs stadsk\u00e4rna<\/em><\/p>\n <\/p>\n"},{"acf_fc_layout":"image","image":"https:\/\/goteborg.chainelscms.com\/media\/sites\/45\/2023\/06\/Sodra-Larmgatan-GhmB_20888.png","width":"100"},{"acf_fc_layout":"title","title":"S\u00f6dra Larmgatan"},{"acf_fc_layout":"text","text":"
Foto taget intill S\u00f6dra Larmgatan, troligen \u00e5r 1904.
\nS\u00f6dra Larmgatan 20 uppf\u00f6rdes \u00e5r 1886 av k\u00f6pmannen M J Hermansson, som d\u00e5 var innehavare av delikatessbutiken J N \u00d6hrn & Co. Byggnaden var 1910 \u00e4nnu ett bostadshus fram till 1913 d\u00e5 bottenv\u00e5ningen anpassades f\u00f6r butiker, bland annat fanns h\u00e4r Caf\u00e9 Sk\u00e5pet under 1930-talet. Under 1980-talet utf\u00f6rdes ytterligare ombyggnationer bland annat f\u00f6r butiksplan. De \u00f6versta v\u00e5ningarnas tegelarkitektur \u00e4r typisk f\u00f6r G\u00f6teborg.<\/p>\n
K\u00e4lla:<\/strong> G\u00f6teborgs Stadsbyggnadskontor, G\u00f6teborgs Stadsmuseum. 2003. Hus f\u00f6r Hus i G\u00f6teborgs stadsk\u00e4rna<\/em><\/p>\n"},{"acf_fc_layout":"title","title":""},{"acf_fc_layout":"image","image":"https:\/\/goteborg.chainelscms.com\/media\/sites\/45\/2023\/06\/GhmD_9881.png","width":"100"},{"acf_fc_layout":"title","title":"Vallgatan"},{"acf_fc_layout":"text","text":"St\u00e4ckningsbild l\u00e4ngs Vallgatan. I fotot syns bland annat Johan Skr\u00e4dderi. Fotot \u00e4r troligen taget under 1940-tal.
\nEfter en brand i kvarteret Larmtrumman 1802 byggdes kvarteret upp p\u00e5 nytt med fr\u00e4mst tv\u00e5v\u00e5ningshus. P\u00e5 g\u00e5rdarna fanns bland annat skomakare, sadelmakare, smeder och bagare. Vid sekelskiftet 1900 byggdes Victoriahallen med sina basarbodar. Vallgatan 14 byggdes till 1977, h\u00e4r fanns ursprungligen en arkad. Kvarteret runt Vallgatan \u00e4r v\u00e4lbevarat fr\u00e5n d\u00e5tidens innerstad.<\/p>\n
K\u00e4lla:<\/strong> G\u00f6teborgs Stadsbyggnadskontor, G\u00f6teborgs Stadsmuseum. 2003. Hus f\u00f6r Hus i G\u00f6teborgs stadsk\u00e4rna<\/em><\/p>\n"}]},{"acf_fc_layout":"dynamic_text","current_template":"chainels_default_template","full_width":false,"text_align":"left","has_background_color":true,"theming_name":"","show_advanced_settings":false,"id":"","text":[{"acf_fc_layout":"title","title":"Samarbetspartners"},{"acf_fc_layout":"image","image":"https:\/\/goteborg.chainelscms.com\/media\/sites\/45\/2023\/06\/Kopia-av-Partners-BD-mars-1.png","width":"100"}]}],"is_home_page":false,"show_title_description":false,"background_pattern":false,"description":"","og_image":false},"lang":"sv","translations":{"sv":17048},"pll_sync_post":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/goteborg.chainelscms.com\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/17048"}],"collection":[{"href":"https:\/\/goteborg.chainelscms.com\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/goteborg.chainelscms.com\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/goteborg.chainelscms.com\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5003"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/goteborg.chainelscms.com\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17048"}],"version-history":[{"count":25,"href":"https:\/\/goteborg.chainelscms.com\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/17048\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":17263,"href":"https:\/\/goteborg.chainelscms.com\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/17048\/revisions\/17263"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/goteborg.chainelscms.com\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17048"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}